En debattartikel är en argumenterande text där du tar ställning i en aktuell fråga och försöker övertyga läsaren med sakliga argument. Den publiceras på en tidnings debattsida och skrivs under med namn, och ofta med titel eller organisation.
Av tidningens åsiktstexter är debattartikeln den mest sakliga. Den får gärna engagera, men det är fakta och argument som bär den. Guiden passar dig som går på gymnasiet eller i nian.
Hur skriver man en debattartikel?
Så här gör du, i sju steg:
- Välj en fråga som är aktuell och som går att tycka olika om.
- Formulera din tes, alltså din åsikt, i en enda mening.
- Bestäm vem du skriver till och var texten ska publiceras.
- Samla argument och leta fakta som stöder dem. Välj de tre starkaste.
- Ta reda på vad motståndarna tycker och välj deras bästa argument att bemöta.
- Skriv texten: inledning med tes, tre argument, ett motargument och en avslutning.
- Skriv rubrik och ingress sist, när du vet exakt vad texten säger.
Vad är en debattartikel?
En debattartikel är en text där någon vill påverka en fråga i samhället. Den skrivs ofta av personer som kan mycket om ämnet, till exempel forskare, politiker eller företrädare för en organisation. Därför står det alltid vem som har skrivit den och varför den personen har något att säga.
Det som skiljer debattartikeln från andra texter är att den både har en tydlig åsikt och bygger den på fakta. Den slutar dessutom nästan alltid med ett krav: vem ska göra vad?
Hur debattartikeln skiljer sig från insändaren och krönikan ser du i tabellen i vår guide om insändare. Samma upplägg fungerar också i ett argumenterande tal, men där skriver du för örat i stället för för ögat.
Vad kännetecknar en debattartikel?
Så känner du igen en debattartikel:
- Den har en tydlig tes som kommer tidigt, ofta redan i rubriken.
- Avsändaren syns, med namn och ofta titel eller organisation.
- Argumenten bygger på fakta, siffror och exempel, och källorna nämns i texten.
- Den tar upp minst ett motargument och bemöter det.
- Språket är sakligt men ska gå att läsa för vem som helst.
- Den slutar med ett krav, ett förslag eller en uppmaning.
Hur är en debattartikel uppbyggd?
En debattartikel följer nästan alltid samma ordning. Det gör den lätt att skriva, eftersom du kan ta en del i taget.
| Del | Vad den gör |
|---|---|
| Rubrik | Säger tesen kort, gärna som ett krav |
| Ingress | Sammanfattar texten i två eller tre meningar och säger vem som skriver |
| Inledning | Ger bakgrund och presenterar tesen |
| Argument 1 | Det näst starkaste argumentet, med fakta |
| Argument 2 | Ett argument till, med fakta eller ett exempel |
| Motargument | Motståndarnas bästa argument, som du bemöter |
| Argument 3 | Det starkaste argumentet, som läsaren ska minnas |
| Avslutning | Upprepar tesen och säger vem som ska göra vad |
| Namn | Ditt namn och vem du är |
Rubrik
Rubriken ska säga vad du vill. En rubrik som är ett krav fungerar oftast bäst.
- Svag: ”Om skolstarten”
- Bättre: ”Låt gymnasiet börja klockan nio”
Ingress
Ingressen står direkt under rubriken, ofta i fetstil. Den sammanfattar tesen och ditt viktigaste skäl och slutar med vem som skriver.
- Exempel: ”Trötta elever lär sig mindre. Gymnasiet borde börja klockan nio, skriver Amira Hassan, ordförande i elevrådet.”
Inledning
Börja med något som visar att frågan är viktig just nu: en händelse, en siffra eller ett beslut. Avsluta inledningen med din tes.
Argument
Tre argument är lagom. Lägg det näst starkaste först och det starkaste sist, så börjar och slutar du starkt. Varje argument får ett eget stycke. Börja stycket med argumentet och visa sedan med fakta eller ett exempel att det stämmer.
Fakta gör texten trovärdig, och ett konkret exempel gör att läsaren bryr sig. En bra debattartikel har båda, men fakta väger tyngst.
Motargument
Ta upp det starkaste argumentet mot din tes, inte det svagaste. Medge gärna det som stämmer och visa sedan varför din tes ändå håller. Lägg motargumentet mellan det andra och det tredje argumentet, så slutar du med ditt starkaste.
- Exempel: ”Många menar att skolan då slutar senare. Det stämmer, men det handlar om en timme, inte en hel eftermiddag.”
Avslutning
Upprepa tesen med andra ord och säg vem som ska göra vad. Ett tydligt krav är lättare att minnas än en sammanfattning.
- Svag: ”Det finns alltså både för- och nackdelar.”
- Bättre: ”Därför bör kommunen besluta att gymnasiet börjar klockan nio redan nästa läsår.”
Exempel på en debattartikel
Den här debattartikeln handlar om skolan och är skriven så som en elev på gymnasiet skulle kunna skriva den.
Låt gymnasiet börja klockan nio
Trötta elever lär sig mindre. Gymnasiet borde börja klockan nio, skriver Amira Hassan, ordförande i elevrådet.
Klockan är 08.10 och första lektionen har börjat. Halva klassen gäspar och två stolar är tomma. Så ser många morgnar ut på min skola, och jag tror inte att vi är ovanliga. Det är dags att flytta skolstarten på gymnasiet till klockan nio.
För det första passar en tidig start dåligt ihop med hur tonåringar fungerar. Sömnforskare har länge vetat att dygnsrytmen förskjuts i tonåren. Vi blir trötta senare på kvällen och har svårt att somna tidigt, hur gärna vi än vill. Den som måste upp klockan sex för att hinna med bussen får då för lite sömn, natt efter natt.
För det andra finns det redan försök som visar att en senare start fungerar. När gymnasieskolorna i Seattle flyttade skolstarten från 07.50 till 08.45 sov eleverna på två av skolorna ungefär 34 minuter längre per natt. Betygen i biologi blev 4,5 procent högre, enligt en studie i tidskriften Science Advances. Det kan låta lite, men det blir nästan tre timmar mer sömn varje skolvecka.
Många menar att en senare start bara flyttar problemet. Skolan slutar senare, och det krockar med träning, jobb och läxor. Det är ett rimligt argument, men det håller inte hela vägen. De flesta träningar börjar framåt kvällen, och en utvilad elev gör läxorna snabbare än en trött. Dessutom handlar det om en timme, inte en hel eftermiddag.
Det viktigaste argumentet är ändå att skolan finns för att vi ska lära oss. En elev som somnar på första lektionen lär sig ingenting, hur bra läraren än är. Om skolan menar allvar med att alla ska nå målen, måste den också ta hänsyn till när eleverna faktiskt kan lära sig.
En senare skolstart kostar nästan ingenting. Den kräver bara att vuxna vågar ändra ett schema som har sett likadant ut i årtionden. Därför bör kommunen besluta att gymnasiet börjar klockan nio redan nästa läsår.
Amira Hassan, ordförande i elevrådet
Så är debattartikeln uppbyggd
- Rubriken är tesen, skriven som ett krav.
- Ingressen sammanfattar texten och säger vem som skriver.
- Inledningen börjar med en scen från en vanlig morgon och slutar med tesen.
- Argument 1 handlar om tonåringars dygnsrytm.
- Argument 2 bygger på fakta från en studie, och källan står i texten.
- Motargumentet tas upp och bemöts. Skribenten medger först det som stämmer.
- Argument 3 är det starkaste och kopplar frågan till vad skolan är till för.
- Avslutningen säger vem som ska göra vad och när.
- Sambandsorden ”för det första”, ”för det andra” och ”dessutom” gör texten lätt att följa.
Vill du att någon läser din debattartikel innan du lämnar in? Det är precis sådant en studybuddy hjälper till med i vår läxhjälp för gymnasiet.
Ämnen till en debattartikel
Välj en fråga som går att tycka olika om. Du kan argumentera åt vilket håll du vill, så länge argumenten håller.
| Ämne | Tes för | Tes emot |
|---|---|---|
| Mobiler | Mobilförbudet ska gälla även på gymnasiet | Gymnasieelever ska själva ansvara för sin mobil |
| Skolstart | Gymnasiet ska börja klockan nio | Skoldagen ska börja tidigt och sluta tidigt |
| Läroböcker | Alla elever ska få tryckta läroböcker | Digitala läromedel ska vara förstahandsvalet |
| Sommarlov | Sommarlovet ska bli kortare | Sommarlovet ska vara kvar som i dag |
| Skolmat | Skolmaten ska vara vegetarisk två dagar i veckan | Eleverna ska själva få välja vad de äter |
| Sociala medier | Sociala medier ska ha en åldersgräns på 15 år | Föräldrarna ska bestämma, inte lagen |
| Rösträtt | Rösträttsåldern ska sänkas till 16 år | Rösträttsåldern ska vara kvar på 18 år |
| Läxor | Läxor ska bara ges på vardagar | Läxor behövs även inför helgen |
Skriver du om mobiler finns fakta om lagen i vår genomgång av mobilförbudet i skolan.
Språket i en debattartikel
Språket ska vara sakligt, eftersom du vill verka trovärdig. Men tänk på vem som läser. En text på en tidnings debattsida ska förstås av alla, inte bara av experter.
- Undvik slang och förkortningar.
- Skriv korta stycken med ett argument i varje.
- Använd sambandsord, så att läsaren hänger med.
| Vad du vill göra | Sambandsord |
|---|---|
| Räkna upp | för det första, för det andra, dessutom, slutligen |
| Förklara varför | eftersom, därför att, anledningen är |
| Visa motsats | men, däremot, å ena sidan … å andra sidan, trots att |
| Dra en slutsats | därför, alltså, det innebär att |
Ett sakligt och tydligt språk tar tid att öva upp. En privatlärare i svenska kan gå igenom dina texter med dig och visa vad som kan bli tydligare.
Så använder du källor i en debattartikel
Fakta blir mer trovärdiga när läsaren vet var de kommer ifrån. I en debattartikel skriver du källan direkt i texten i stället för i fotnoter, till exempel ”Enligt en studie i tidskriften Science Advances …” eller ”Statistik från Skolverket visar att …”.
Var så exakt du kan. Att hänvisa till en hel bok utan att säga vad i den du menar övertygar ingen. Många lärare vill också ha en källförteckning på ett eget papper, så att de kan se var du har hittat dina fakta.
Är det svårt att hitta källor som håller kan en studybuddy hjälpa dig att söka och värdera dem, antingen hemma hos dig med vår läxhjälp i Stockholm eller via läxhjälp online.
Replik – så svarar du på en debattartikel
En replik är en debattartikel som svarar på en annan. Den är oftast kortare och har ett enda syfte: att bemöta det den första skribenten skrev.
- Börja med att säga vilken text du svarar på och vem som skrev den.
- Återge påståendet du inte håller med om, så att läsaren vet vad du bemöter.
- Bemöt argumenten, inte personen.
- Avsluta med din egen tes.
En vanlig miss är att repliken svarar på något annat än det som faktiskt stod i texten. Då pratar skribenterna förbi varandra i stället för att debattera. Mer om repliker och debattinlägg finns i vår guide om argumenterande text.
Vill du få din debattartikel publicerad?
Det går att få in en debattartikel i en riktig tidning, även som elev. Så ökar du chansen:
- Koppla texten till något som händer nu. Debattredaktörer vill ha texter som hänger ihop med en aktuell nyhet eller debatt.
- Börja med lokaltidningen. Stora tidningar som DN kräver ofta att texten är exklusiv, alltså att den inte finns någon annanstans. Lokaltidningar brukar inte kräva det.
- Kolla hur lång texten får vara. Varje tidning har egna regler för antalet tecken.
- Mejla debattredaktören först. Berätta kort vad du vill skriva om och varför just du.
- Skriv vem du är. Till exempel ”elev i årskurs 2 på gymnasiet” eller ”ordförande i elevrådet”.
Mall för debattartikel
Fyll i hakparenteserna och skriv sedan ihop det till löpande text.
- Rubrik: [din tes som ett krav]
- Ingress: [tesen och ditt viktigaste skäl], skriver [namn, vem du är].
- Inledning: [något aktuellt som visar att frågan är viktig]. Därför anser jag att [tes].
- Argument 1: För det första [argument]. [Fakta eller exempel som visar att det stämmer.]
- Argument 2: För det andra [argument]. Enligt [källa] [fakta].
- Motargument: Många menar att [motståndarnas bästa argument]. Det stämmer att [det som är rätt], men [varför din tes ändå håller].
- Argument 3: Det viktigaste argumentet är ändå [ditt starkaste argument].
- Avslutning: [tesen med andra ord]. Därför bör [vem] [göra vad] [när].
- Namn: [ditt namn och vem du är]
Vanliga misstag i debattartiklar
- Tesen är otydlig. ”Mobiler i skolan är ett problem” är ett påstående. ”Mobilförbudet ska gälla även på gymnasiet” är en tes.
- För många argument. Fem svaga argument övertygar mindre än tre starka.
- Fakta utan källa. ”Studier visar att …” säger ingenting. Skriv vilken studie.
- Ett för lätt motargument. Väljer du motståndarnas svagaste argument ser det ut som att du undviker debatten.
- Slutet sammanfattar bara. Säg vem som ska göra vad.
Checklista innan du lämnar in
- Tesen står i rubriken eller ingressen och upprepas i slutet.
- Varje argument har ett eget stycke och stöds av fakta eller ett exempel.
- Minst ett motargument tas upp och bemöts.
- Källorna nämns i texten.
- Språket är sakligt men lätt att läsa.
- Avslutningen säger vem som ska göra vad.
- Ditt namn och vem du är står sist.
Vanliga frågor om debattartiklar
Vad är en debattartikel?
En debattartikel är en argumenterande text på en tidnings debattsida. Skribenten tar ställning i en aktuell fråga, stöder sin åsikt med fakta och argument och vill påverka läsarna eller dem som bestämmer.
Vad är skillnaden mellan en insändare och en debattartikel?
En insändare är kort och personlig och skrivs av en vanlig läsare. En debattartikel är längre och mer saklig, och skribenten kan ofta mycket om ämnet eller företräder en organisation. Debattartikeln bygger mer på fakta och slutar oftast med ett krav.
Vad är skillnaden mellan en debattartikel och en argumenterande text?
Argumenterande text är samlingsnamnet för alla texter som vill övertyga. En debattartikel är en sorts argumenterande text, skriven för en tidning, med rubrik, ingress och namn.
Hur lång ska en debattartikel vara?
I skolan står längden oftast i uppgiften. I tidningar är debattartiklar ofta längre än insändare, och varje tidning har egna regler för hur många tecken texten får ha.
Hur många argument ska en debattartikel ha?
Tre argument och ett motargument är lagom. Lägg det starkaste argumentet sist.
Får man skriva ”jag” i en debattartikel?
Ja. Debattartikeln har en avsändare, så det går bra att skriva ”jag” eller ”vi”. Men argumenten ska bygga på fakta, inte bara på vad du känner.
Hur får man A på en debattartikel?
Det som brukar lyfta en text mot de högsta betygen är en tydlig tes, argument som stöds av källor, ett motargument som bemöts nyanserat och ett språk som passar mottagaren. Vi har exempeltexter på olika nivåer i guiden om argumenterande text.
Vad är en ingress?
Ingressen är de två eller tre meningar som står mellan rubriken och brödtexten. I en debattartikel sammanfattar den tesen och säger vem som skriver.
