En krönika är en personlig text där du utgår från något litet som har hänt och gör det till en större tanke. Den skrivs oftast i jag-form, och målet är att få läsaren att tänka, känna igen sig eller le.
Det svåra är sällan att hitta något att skriva om. Det svåra är att få det lilla att betyda något. Guiden passar dig som går på högstadiet eller gymnasiet.
Hur skriver man en krönika?
Så här gör du, i sex steg:
- Välj en liten händelse som du har reagerat på, gärna från din vardag.
- Fråga dig vad den säger om något större: skolan, människor, samhället eller dig själv.
- Börja mitt i händelsen, med en scen, en replik eller en fråga.
- Berätta vad som hände och vad du tänkte.
- Vidga perspektivet och säg vad du tycker.
- Avsluta med att knyta an till början, eller med en tanke som stannar kvar.
Vad är en krönika?
En krönika är en text där skribenten får tycka och tänka fritt. Krönikören har ofta en fast plats i tidningen och skriver regelbundet. Krönikor finns också på nyhetssajter och i poddar.
Det som skiljer krönikan från en nyhetsartikel är att du inte ska vara neutral. Det som skiljer den från en debattartikel är att du inte måste ha en färdig lösning. Det räcker att läsaren går därifrån med en ny tanke.
Hur krönikan skiljer sig från insändaren och debattartikeln ser du i tabellen i vår guide om hur du skriver en insändare.
Vad kännetecknar en krönika?
Det typiska för en krönika är att den är personlig och utgår från något konkret. Så känner du igen den:
- Den är skriven i jag-form och bygger på egna tankar och upplevelser.
- Den börjar i något litet och vardagligt.
- Den lyfter det lilla till något större som många känner igen.
- Den har en tydlig poäng, även om den inte säger åt någon vad den ska göra.
- Språket är personligt och levande, ofta med humor, liknelser eller överdrifter.
- Den är kort nog att läsas i ett svep.
Hur är en krönika uppbyggd?
En krönika har en rubrik, en inledning, en huvuddel och en avslutning. Ordningen är friare än i en argumenterande text, men de fyra delarna finns nästan alltid med.
Rubrik
Rubriken ska väcka nyfikenhet. Den behöver inte avslöja allt.
- Svag: ”Om mobilförbudet”
- Bättre: ”Händerna vet inte vad de ska göra”
Inledning
Börja mitt i något. En scen, en replik eller en fråga fungerar bättre än att förklara vad texten ska handla om.
- Svag: ”I den här krönikan ska jag skriva om mobilförbudet.”
- Bättre: ”Första veckan satt vi i korridoren och tittade på våra händer.”
Huvuddel
Här berättar du vad som hände och vad du tänkte. Ta med en eller två detaljer som läsaren kan se framför sig. Sedan tar du steget från det lilla till det stora: vad säger händelsen om oss?
Säg också vad du tycker. Du får gärna visa hur någon annan ser på saken, men en krönika kräver inte motargument på samma sätt som en debattartikel. Säger uppgiften något annat, följ den.
Avslutning
Avslutningen är det läsaren minns. Tre sätt som fungerar:
- Tillbaka till början. Låt slutet knyta an till scenen du började med. Då känns texten hel.
- En knorr. Lägg till en oväntad detalj, eller vänd på det läsaren trodde.
- En fråga. Lämna läsaren med något att fundera på.
Undvik att sammanfatta det du redan har skrivit. Det gör slutet platt.
Exempel på en krönika
Den här krönikan är skriven så som en elev i nian skulle kunna skriva den.
Händerna vet inte vad de ska göra
Första veckan efter sommarlovet satt vi i korridoren och tittade på våra händer. Mobilerna låg inlåsta i ett skåp hos mentorn, och ingen visste riktigt vad man gör med tio minuter.
Jag hade räknat med att det skulle bli tyst. Det blev det också, i ungefär två dagar. Sedan tog Elias med sig en kortlek. På fredagen spelade halva klassen Uno på golvet utanför matsalen, och någon hade börjat föra protokoll i ett kollegieblock.
Jag har tänkt mycket på de där två tysta dagarna. Vi var inte uttråkade för att det saknades saker att göra. Vi var uttråkade för att vi inte hade behövt vara det på flera år. Varje gång det blev tomt fanns det något att fylla det med: ett klipp, en chatt, ett flöde som aldrig tar slut.
Vuxna pratar om mobilförbudet som om det bara handlar om lugn på lektionerna. Det gör det säkert också. Men jag märkte något annat. Utan skärmen fick vi stå ut med tristessen tills något hände. Och det hände ju. Det blev Uno, sedan blev det samtal, och en dag stod Wilma och jonglerade med tre clementiner. Hon hade lärt sig det på sportlovet och aldrig visat någon.
Jag tror inte att mobilen är farlig. Jag har den i handen så fort jag går ut genom skolporten. Men jag tror att vi har glömt att tristess inte är ett problem som måste lösas direkt. Ibland är den bara början på något.
Nu är det november. Protokollet har tre sidor, Elias leder med elva vinster och Wilma kan fyra clementiner. Våra händer vet vad de ska göra igen.
Ella, 9B
Så är krönikan uppbyggd
- Rubriken väcker nyfikenhet utan att avslöja att texten handlar om mobilförbudet.
- Inledningen börjar mitt i en scen: händerna i korridoren.
- Huvuddelen berättar vad som hände, med detaljer som kortleken och protokollet.
- Steget till det stora kommer i tredje stycket: vi har glömt hur det är att ha tråkigt.
- Åsikten är tydlig men nyanserad. Skribenten tycker inte att mobilen är farlig, bara att tristess har ett värde.
- Slutet går tillbaka till händerna och lägger till en knorr: Wilma kan nu fyra clementiner.
Kör du fast på din egen krönika? En handledare från Studybuddy läser texten med dig och hjälper dig att hitta poängen, hemma i Stockholm eller via digital läxhjälp. Läs mer om vår läxhjälp i svenska och läxhjälp på högstadiet.
Vad ska man skriva en krönika om?
Det bästa ämnet är något du själv har varit med om. Här är åtta exempel på hur en liten händelse kan bli en större tanke.
| Liten händelse | Större tanke |
|---|---|
| Kön till mikron tar halva lunchen | Varför vi aldrig hinner äta i lugn och ro |
| Pappa fotar maten innan han äter | Varför vi måste visa allt vi gör |
| Det kom ingen snö förra vintern | Vintrarna vi växte upp med försvinner |
| Klassens gruppchatt har 214 olästa meddelanden | Att alltid behöva vara nåbar |
| Farmor kan inte köpa en bussbiljett utan app | Vem som glöms bort när allt blir digitalt |
| Du fick F på ett prov du pluggat till | Vad ett betyg egentligen säger |
| Grannen hälsar aldrig i trapphuset | Varför vi är så rädda för att prata med främlingar |
| Ingen i klassen läste boken, alla såg filmen | Om vi fortfarande behöver läsa |
Vill du hellre ta tydlig ställning i en fråga passar en insändare eller en argumenterande text bättre. Ämnen att argumentera om finns i guiden om hur man skriver en argumenterande text.
Så blir krönikan bra
- Personlig, inte privat. Dela dina tankar och känslor, men skriv om saker som läsaren kan känna igen sig i. Det du bara berättar för din bästa vän hör inte hemma här.
- Låt någon annan få plats. När president Kennedy begravdes 1963 skrev de flesta reportrar om ceremonin. Krönikören Jimmy Breslin skrev i stället om Clifton Pollard, mannen som grävde graven. Texten används fortfarande som exempel på bra skrivande. Gör likadant i liten skala: prata med matsalspersonalen, en granne eller ditt syskon, och låt deras ord synas i texten.
- Använd språket. Liknelser, överdrifter och korta meningar gör texten levande, till exempel ”Gruppchatten pep som en brandvarnare med dåligt batteri.” Skriv som du pratar när du är som bäst, inte som en lärobok.
- En tanke per krönika. Varje stycke ska föra samma tanke framåt. Det som inte gör det kan du stryka.
- Läs andra krönikor först. Gå in på en dagstidnings sajt och sök efter ”krönikörer”. Läs två eller tre och skriv upp vad som fick dig att läsa vidare.
Mall för krönika
Fyll i hakparenteserna och skriv sedan ihop det till löpande text.
- Rubrik: [något som väcker nyfikenhet]
- Inledning: [en scen, en replik eller en fråga från händelsen]
- Stycke 2: [vad som hände, med en eller två konkreta detaljer]
- Stycke 3: [vad händelsen säger om något större]
- Stycke 4: Jag tror att [din poäng]. [Gärna hur någon annan ser på saken.]
- Avslutning: [tillbaka till början, en knorr eller en fråga]
- Namn: [ditt namn, och klass om det är en skoluppgift]
Vanliga misstag i krönikor
- Det blir en dagbok. ”Först gjorde jag det, sedan det.” Utan steget till något större är det bara en berättelse om din dag.
- Poängen kommer aldrig. Fråga dig själv: vad vill jag att läsaren tänker efteråt? Kan du inte svara på det, har texten ingen poäng än.
- Inledningen förklarar i stället för att visa. ”I den här krönikan ska jag skriva om …” Börja i händelsen i stället.
- Texten handlar om för mycket. Mobiler, skolmat och sömn i samma text blir tre halva krönikor.
- Slutet sammanfattar. Att upprepa det du redan har skrivit är det läsaren glömmer först.
Checklista innan du lämnar in
- Krönikan utgår från en händelse som du har reagerat på.
- Inledningen börjar mitt i något.
- Det finns minst en detalj som läsaren kan se framför sig.
- Texten tar steget från det lilla till något större.
- Läsaren förstår vad du tycker.
- Slutet knyter an till början eller lämnar en tanke som stannar kvar.
- Språket låter som du, inte som en lärobok.
- Du har läst texten högt och rättat slarvfel.
Vanliga frågor om krönikor
Vad menas med en krönika?
En krönika är en personlig text i en tidning, på en sajt eller i en podd. Skribenten utgår från något aktuellt eller vardagligt och delar sina egna tankar om det.
Vad betyder ordet krönika?
Ordet kommer från grekiskans chrónos, som betyder tid. Från början var en krönika en historisk berättelse där händelser skrevs ner i tidsordning. Den äldsta svenska som finns kvar är Erikskrönikan, skriven mellan ungefär 1320 och 1335. I dag menar man oftast en personlig text i en tidning.
Hur skriver man en krönika i åk 9?
Välj en händelse från din egen vardag, börja mitt i den och ta den sedan till en större tanke. Det som brukar lyfta en krönika är en tydlig poäng, ett personligt språk och att texten tar steget från det lilla till det stora. Läs uppgiften noga, eftersom den kan säga hur lång texten ska vara och vem den riktar sig till. Ska du skriva prov i svenska snart hittar du dagarna i vår lista med datum för nationella proven.
Hur lång ska en krönika vara?
Det finns ingen fast längd, och i skolan står den oftast i uppgiften. En krönika är längre än en insändare men ska ändå kunna läsas i ett svep. Stryk allt som inte för tanken framåt.
Får man skriva ”jag” i en krönika?
Ja. De flesta krönikor är skrivna i jag-form, eftersom det är dina tankar som står i centrum.
Är en krönika en argumenterande text?
Delvis. En krönika har en åsikt, men den behöver inte bevisa den med fakta eller sluta med ett förslag. Den vill få läsaren att tänka, medan en argumenterande text vill övertyga. Vissa lärare vill ändå att du tar upp ett motargument, så följ uppgiften.
Vad är skillnaden mellan en krönika och en insändare?
En insändare är kort och skrivs av en läsare som vill påverka i en fråga. En krönika skrivs av någon som har en egen plats i tidningen, och den är friare och mer berättande.
